Ett räkneverktyg — du drar i spakarna
Regionerna la knappt 4,8 miljarder kronor på inhyrd vårdpersonal 2025 — och beloppet sjunker, inte växer.
Hyrkostnaden toppade 2023 och har minskat två år i rad. 2025 är den lägsta på tio år: 2,5 % av regionernas personalkostnad, ner från 5,1 % 2023. Fem regioner — Stockholm, Skåne, Östergötland, Uppsala och Västra Götaland — ligger redan under det nationella tvåprocentsmålet. Det här verktyget räknar på vad det skulle kosta att i stället bemanna med egen personal, och vad den finansieringen skulle kräva av just din region.
Andel av kostnad, eller andel av yrkeskår?
SKR och regionerna räknar hyrkostnadens andel av personalkostnaden — 2,5 % 2025. Kompetensföretagen, bemanningsbranschens organisation, räknar i stället hur stor andel av hela yrkeskåren som är bemanningsanställd: cirka 1 % av läkarna och 2–3 % av sjuksköterskorna (2023). Båda talen är sanna samtidigt — de mäter olika saker. Verktyget visar aldrig bara den ena sidan.
Ett tal som ofta hörs och inte stämmer
"Hyrpersonal kostar dubbelt så mycket." Under det nationella hyrbemanningsavtalet ligger premien snarare kring +34 till +63 % beroende på yrkesgrupp — och exakt hur stor den är beror på ett antagande utan officiell statistik: hur många timmar en egen anställd faktiskt arbetar per år. Det antagandet styr du själv på skärm 4.
Verkligheten — och din region
Timpriset för en inhyrd sjuksköterska är en fast nationell prislista, inte en förhandling i stunden.
Det nationella hyrbemanningsavtalet (RS 2022-03983) sätter ett fast pris per yrkeskategori i tre geografiska zoner — samma pris oavsett vilken leverantör som levererar. Ovanpå kommer OB-tillägg för kväll, natt och helg. Hur priserna en gång konstruerades anger inte avtalstexten själv, men det gör upphandlingens egen frågor-och-svar-logg: Västra Götalandsregionen har offentligt bekräftat att grundpriset i zon 1 byggdes av regionernas lönestatistik i det övre skiktet (90:e percentilen) plus sociala avgifter, uppräknat med ytterligare 30 % som marginal och overhead för leverantören — en metod från 2022 som sedan justerades vidare i förhandling.
Timpris, ordinarie arbetstid
Kronor per timme, zon 1 / zon 2 / zon 3 — 2026 års bilaga
Kronor per timme, 2026. Stapeln visar zon 2, talen zon 1 / zon 2 / zon 3. Skalan börjar på noll.
2023–2025, riksnivå
Procent av regionernas personalkostnad, 2023–2025, riket. Skalan börjar på noll och går till 6 %.
Regionernas eget mål är högst 2 % av personalkostnaden. Riket som helhet ligger fortfarande över det, men fem regioner är redan där.
Inköpssamordning och prispress — inte bättre villkor för egen personal
SKR:s egen förklaring till nedgången (5,1 % 2023 → 2,5 % 2025) pekar på regionernas samordnade arbete och det regiongemensamma hyrbemanningsavtalet från januari 2024, med gemensam prissättning och likvärdiga avropsvillkor för samtliga regioner. Det är en iakttagelse det här verktyget måste ta på allvar: kostnaderna föll för att regionerna agerade som en gemensam köpare och pressade priset — inte för att den egna personalens löner eller arbetsvillkor förbättrades under samma period. Verktygets egen tes, att fast anställning är vägen till en mer hållbar vård, är alltså inte den förklaring som 2024–2025 års nedgång faktiskt stödjer.
Vad avtalet bevisligen åstadkom: ett lägre pris för samma tjänst. Vad det inte visar något om: varför personal lämnar den egna anställningen till att börja med, eller om arbetsvillkoren för kvarvarande egen personal har förbättrats. Det är en annan fråga, och just den här nedgången besvarar den inte. Poängen som återstår att göra: avtalet pressade priset, det avgjorde inte varför personal lämnar.
Din region
Verktyget räknar alltid nationellt — men resultatet blir konkret först när du väljer din egen region.
En delsumma, tydligt märkt som delsumma
SKR:s helårsrapport redovisar regionvis belopp för tre av fyra verksamhetsområden: primärvård, specialiserad somatisk vård och specialiserad psykiatrisk vård. Det fjärde området, "Övrig hälso- och sjukvård", redovisas bara som ett riksaggregat — inte uppdelat per region. Beloppet nedan är alltså en delsumma, inte regionens fullständiga hyrkostnad. Fältet är redigerbart så att du kan justera det om du har ett bättre tal för din region.
Orsaken
Bemanningsföretag ska vara ett komplement — inte en ersättning för egen personal.
Det säger avtalet självt. Frågor och svar till RS 2022-03983 är tydliga: kompetensförsörjningen ska vila på regionens egna fast anställda. Bemanningsföretag finns för arbetstoppar och undantag — och för att göra det dyrare att välja bort den egna anställningen finns en tolv månaders karens innan en tidigare anställd får hyras in av samma verksamhet.
Karensen är konstruerad för att skydda den egna bemanningen
Tolv månaders karens gäller innan en person som slutat sin fasta anställning får arbeta som inhyrd i samma verksamhet. Syftet, enligt avtalets egna frågor och svar, är att kompetensförsörjningen ska vila på regionens egna fast anställda medarbetare — inte att inhyrning ska bli ett enklare, mer lönsamt alternativ till fast anställning för samma individ i samma verksamhet.
En invändning som inte går att räkna bort: pengarna och timmarna är inte automatiskt utbytbara mot fast personal.
Detta är ett fast motargument, inte ett reglage — det finns inget tal som "löser" icke-utbytbarheten, och verktyget låtsas inte annat.
Arbetsmiljöverket: tre av fyra inspekterade vårdarbetsplatser hade brister
Mellan 2022 och 2024 inspekterade Arbetsmiljöverket 437 vårdavdelningar och primärvårdsmottagningar. 320 av dem — 73 % — fick krav på åtgärder, oftast med fokus på ohälsosam arbetsbelastning. Bland det inspektörerna fick höra direkt av personal och chefer: brist på personal, långa arbetspass, och sjuksköterskor som själva bara arbetat kort tid i yrket satta att handleda dem som är ännu nyare.
Rapporten drar ingen egen slutsats om hyrpersonal specifikt — men den bild av bemanning, kontinuitet och arbetsbelastning som den tecknar är den aktuella myndighetsbilden av varför fast, kontinuerlig bemanning väger tungt i det här sammanhanget.
Motor A, kostnadssidan
Vad skulle det kosta att bemanna samma timmar med egen personal?
Inte till dagens lön — till en lön som faktiskt gör tjänsterna tillsättbara. Välj yrkesgrupp och zon, och dra i reglagen.
Yrkesgrupp
Prisernas zon
Ovanpå 2025 års medellön för yrkesgruppen, för att göra tjänsten konkurrenskraftig.
Ingen officiell statistik finns per yrke och region. Färre timmar (mer deltid, enklare att rekrytera till) gör varje timme dyrare.
Extra egen personal utöver de rena konverterade timmarna, som buffert mot frånvaro. Höjer Motor A:s kostnad men ändrar inte den frigjorda hyrkostnaden — se anti-dubbelräkningskontrollen i källregistret.
Hur stor andel av dagens inhyrda timmar du föreslår att flytta till egen personal. Styr både kostnaden nedan och den frigjorda hyrkostnaden i Motor B.
Två osäkra antaganden — nu ditt val
Brytpunkten nedan ligger mellan … och … kr/mån beroende på hur du sätter de två reglagen nedan. Verktyget föreslår inget facit inom spannet — det gör du.
Hur stor andel av de arbetade timmarna som är OB-tid (kväll, natt, helg, storhelg). Ingen officiell statistik visar den verkliga andelen för en given verksamhet. Läggs på båda sidor av jämförelsen — men en HÖGRE andel gör argumentet för att konvertera till egen personal SVAGARE, inte starkare, eftersom OB-tillägget är litet i kronor för egen personal jämfört med hyrprisets.
Lokal- och fastighetskostnader, energi och förbrukningsinventarier som andel av personalkostnaden (SCB, se lager 2 nedan). Motståndarens bästa siffra är 0 % — se det omtvistade argumentet i lager 2.
Din kostnad, egen personal
Vad som faktiskt behöver finansieras — post för post
Behov att finansiera i Motor B
Frigjord hyrkostnad minskar behovet redan här, i kostnadsmotorn — inte som en egen post på finansieringssidan. Formeln är exakt den från beräkningsgrundens §7 och räknas inte om, se metodsidans spärr mot dubbelräkning.
Förvalen ovan — 50 % konvertering, inget lönepåslag — är inte en rekommendation. Med inget lönepåslag syns ingen faktisk löneförbättring, och just därför hamnar bruttokostnaden under den frigjorda hyrkostnaden: överskottet ovan säger bara att noll kronor i lönehöjning kostar noll kronor netto, oavsett hur många timmar som konverteras. Dra i lönepåslags-reglaget nedan så krymper överskottet, och vid en tillräckligt hög lön blir behovet i stället positivt — se brytpunktstabellen längre ner.
Enligt Västra Götalandsregionens egna offentliga svar i upphandlingens frågor och svar byggdes grundpriset i zon 1 år 2022 upp i två steg: regionernas lönestatistik i det övre skiktet (90:e percentilen) plus sociala avgifter (46,15 %), och därefter en uppräkning med ytterligare 30 % som en tänkt marginal och täckning av leverantörens OH-kostnader. Metoden är alltså dokumenterad — men samma källa beskriver också att priset i zon 1 höjdes ytterligare efter förhandling, och att vissa specialistkompetenser skrevs upp separat utifrån bemanningsbehov. Andelen mellan lön/avgifter och marginal/overhead är därför en historisk konstruktionsandel för 2022 års grundpris, inte en bekräftat exakt uppdelning för varje yrke och zon i dagens katalog — verktyget visar därför ingen sifferstapel här.
Tre pålägg ovanpå lönen
PO-pålägg 44,87 % — lagstadgade arbetsgivaravgifter (31,42 %), avtalsförsäkringar (0,20 %) och avtalspension (13,30 %), preliminärt 2026. SKR.
OB-tillägg, genomsnitt 121,67 kr/tim — snittet av avtalets sex OB-nivåer (37–222 kr/tim beroende på kväll/natt/helg/storhelg), lagt på både hyrpriset och den egna personalens timkostnad — men inte symmetriskt i storlek: på egen-sidan adderas OB före PO-pålägg och overhead (188,9 kr/tim vid full OB-andel), på hyrsidan platt (121,7 kr/tim). Hur stor andel av timmarna som faktiskt är OB-tid är inte känt — det styr du med reglaget "OB-andel av timmarna" ovan. Gäller sjuksköterskeyrkena — avtalets OB-nivåer för läkare är inte hämtade i det här underlaget, och reglaget är låst på 0 % när ett läkaryrke är valt. Beräknad (snitt av nivåer).
7,16 % är en korrekt uträknad genomsnittskvot ur SCB:s primärdata (lokal- och fastighetskostnader, energi, förbrukningsinventarier som andel av personalkostnaden). Använd som marginalkostnad för just den här jämförelsen är den däremot ett omtvistat tal, inte ett beräknat — se reglaget "Overheadpålägg" ovan.
Det som rimligen kan vara differentiellt — HR-administration, introduktion, kompetensutveckling — är precis det SCB:s kontoplan inte kan bryta ut. Chefstiden är mer omtvistad än så: kravspec §3.15 (ovan) talar emot att den är differentiell, vilket är varför den är flyttad till motståndarens sida i den här versionen i stället för att stå kvar som ett argument för overheaden. Det avgör inte tvisten — det stärker bara ena sidan av en tvist som fortsatt visas från båda håll, vilket är varför overheaden är här och inte eller .
Brytpunkten — verktygets signaturmoment
Lönepåslag där frigjord hyrkostnad exakt möter Motor A:s kostnad. Oberoende av hyrkostnadens storlek — se förklaringen nedan. Tabellen räknar live mot de två reglagen ovan (OB-andel, overheadpålägg), zon 2.
| Yrkesgrupp (zon 2) | Utan pool | 10 % pool | 10 % pool + 1 450 tim |
|---|
Din valda yrkesgrupp och zon: brytpunkten ligger just nu vid … kr/mån (0 % pool, 1 600 tim, dina reglageinställningar ovan).
verifiera_hyrpersonal.js (T4/T14).
Motor B, finansieringssidan
Vad som är kvar sedan frigjord hyrkostnad räknats bort i Motor A.
Poängen "det är ett val" ligger i vad det som återstår faktiskt tas från. Frigjord hyrkostnad har redan minskat behovet i Motor A ovan — här väljer du varifrån resten av notan kommer, och regionskatten — nu upplåst — visar vad det skulle kräva av just din region.
Rikets 4,79 mdr (2025), förvalt tills du väljer en region på skärm 2. Fältet är alltid redigerbart, eftersom fördelningen mellan läkare och sjuksköterskor inom beloppet inte är känd. Styr, tillsammans med konverteringsgraden på skärm 4, både bruttokostnaden och den frigjorda hyrkostnaden ovan.
Höjd regionskatt — nu upplåst
Pengar som redan finns i regionens budget, men som skulle gå till annat: annan sjukvård, tandvård, kollektivtrafik. Inga nya pengar.
Skattekraften är den enda drivkraften
Öretalet beror bara på regionens skattekraft — nettokostnaden fördelas per invånare, och det som skiljer regionerna åt är hur mycket skatteunderlag varje invånare bär med sig. En rimlig invändning vore att utjämningssystemet borde jämna ut just den skillnaden. Det gör den inte, av en specifik anledning i lagtexten:
"7 § Regeringen fastställer för varje län de skattesatser (länsvisa skattesatser) som ska tillämpas vid beräkning av bidrag enligt 5 § och avgifter enligt 6 §. De länsvisa skattesatserna ska för bidragsberättigade kommuner fastställas utifrån 95 procent av medelskattesatsen år 2003 och för bidragsberättigade regioner utifrån 90 procent av medelskattesatsen samma år."
Eftersom inkomstutjämningen räknas mot en fast referensskattesats från 2003 — inte mot regionens egen skattesats — får en region som höjer sin skattesats med ett öre hela intäkten på sitt eget skatteunderlag. Utjämningen jämnar ut nivån, inte marginalen.
Helheten
Det är ett val — och nu vet du vad det skulle kosta där du bor.
Till vänster: vad det skulle kosta att bemanna med egen personal. Till höger: vad du faktiskt föreslår ska betala för det.
Problemet
Inhyrd personal kostar en dokumenterad premie, men den sjunker redan och är i dag störst där antagandet om arbetade timmar är osäkrast.
Orsaken
Avtalet ser inhyrning som ett komplement, inte en ersättning — och en aktuell myndighetsrapport visar att bemanning och arbetsbelastning fortfarande brister på tre av fyra inspekterade vårdarbetsplatser.
Valet
Frigjord hyrkostnad täcker sällan hela notan. Resten är ett val mellan regionskatt och omprioritering — och nu kan du se vad just din region skulle behöva bidra med.