Välfärdsräknaren

Källor och beräkningsgrund

Varje verktyg vilar på tal som någon annan har publicerat. Här står vilka de är, vad de bär i räkningen och hur de är identifierade.

Läs det här först. Av 55 källor har 28 en adress som går att klicka på. Resten är identifierade — med tabellkod, artikelnummer, diarienummer eller lagrum — men saknar en länk på den här sidan.

Det är en brist och redovisas som en. En identifiering går att kontrollera för den som vet var man letar; en länk kräver ingenting av läsaren. Arbetet med att komplettera pågår, och tills det är klart står det här i stället för att låta bli att säga något.

Undersköterskor och vårdbiträden

13 källor, varav 6 med länk · fullständig beräkningsgrund i det interna källregistret kallregister_underskoterskor_v1.0.md

  • Personalen i äldreomsorgen 2026 — lägesbild med statistik

    Socialstyrelsen

    Heltidsandelar för undersköterskor (55 %), vårdbiträden (39 %) och all omsorgspersonal (49 %), samt skälen till deltid — 24 % har inte erbjudits heltid, 14 % anger att arbetet är för ansträngande.

    Artikelnummer 2026-3-10119, publicerad 2026-03-17. Sidorna 24–25. Underliggande data: SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU), referensår 2024.

    Öppna källan

  • Genomsnittlig sysselsättningsgrad i vård och omsorg

    Kolada (Rådet för främjande av kommunala analyser)

    92,1 % för 2025. Hela serien 2012–2025 ligger i källregistret.

    KPI N20248. Bakomliggande källa: SKR:s personal- och lönestatistik, novemberstatistiken, kommunal sektor. API-uttaget verifierat 2026-09-01.

    Öppna källan

  • Så mycket bättre?

    Kommunal

    Deltid per driftsform: 63 % privat mot 41 % kommunalt.

    Rapport 2025. Talen krockar med Socialstyrelsens AKU-baserade andelar. Källorna mäter olika saker; båda redovisas märkta och ingen räknas om till den andra. Beslutat 2026-09-01.

    hänvisning utan länk

  • Nämndsvar om OPI-låsta åttaårsavtal

    Västerås stad

    Underlag för resonemanget om driftformernas olika utsatthet.

    Nämndsvar 2025. Regiformernas relativa utsatthet tolkas olika av parterna.

    hänvisning utan länk

  • Underskott i egen regi, 15 av 19 verksamheter

    PwC / Vårdföretagarna

    Motpartens bästa siffra i samma fråga som ovan.

    Rapport 2023.

    hänvisning utan länk

  • Regeringsformen 1 kap. 7 §

    Sveriges riksdag

    Beskattningsrätten: kommunerna får ta ut skatt för skötseln av sina uppgifter.

    Grundlag, gällande lydelse. Citerad i lager 2.

    hänvisning utan länk

  • Befolkningsstatistik — folkmängd i riket

    Statistiska centralbyrån (SCB)

    Folkmängden 10 605 500 personer vid utgången av 2025. Nämnaren i verktygets omräkning till kronor per invånare och månad.

    Befolkningsstatistik, statistikkod BE0101. Slutlig årsstatistik för 2025, publicerad 2026-02-24. Hämtad 2026-09-12.

    Öppna källan

  • Konjunkturrådets rapport 2026: Personalförsörjningen i välfärdssektorn

    SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle)

    EU-jämförelsen av lönegapet i välfärdsyrken (skillnad i inkomstdecil, justerat för utbildning) och partsmodellens roll för lönebildningen. Rapporten citerar i sin tur Forslund (2017) för det historiska resonemanget om dominerande arbetsgivare — den underliggande studien är inte självständigt hämtad här.

    Publicerad januari 2026. Sidhänvisningar i verktyget: s. 22–23, 49–50, 54, 67–70.

    Öppna källan

  • Personalen i äldreomsorgen

    Socialstyrelsen

    Bemanningsprognos, 6 000 respektive 8 300 årsarbetskrafter vid olika sjukfrånvaronivåer, och populationen 207 000 undersköterskor och vårdbiträden i äldreomsorgen — den tidigare årgången av samma rapportserie som artikel 2026-3-10119 ovan.

    Artikelnummer 2025-1-9354.

    Öppna källan

  • Allt fler vill sluta i äldreomsorgen

    Marta Szebehely och Wanja Strandell, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet

    Andelen som vill lämna yrket (67/72 %) och skälen till det.

    Verktyget anger 2025 som årtal. Universitetets egen nyhetsartikel om rapporten är daterad 2026-05-19 — årtalet är inte omprövat här och bör stämmas av mot rapportens eget tryckår innan nästa uppdatering.

    Öppna källan

  • Partsgemensam lönestatistik

    SKR och Kommunal

    Grundlön 30 800 kr och OB-tillägg 3 100 kr för undersköterskor, november 2025.

    Nämns i verktyget utan sidhänvisning. Ingen offentlig länk hittad denna session — kvarstår som öppen länkjakt.

    hänvisning utan länk

  • Bemanningsrapport

    Kommunal

    Bemanning och möjlighet till rast — en av tre källor bakom skärmens påstående om personalomsättningens orsaker (jämte Socialstyrelsen 2025-1-9354 och Szebehely/Strandell ovan). Skild från Kommunals rapport "Så mycket bättre?" 2025 ovan, som gäller deltid per driftsform.

    Ingen offentlig länk hittad denna session — kvarstår som öppen länkjakt.

    hänvisning utan länk

  • Chefsvittnesmål om rekryteringsläget

    Akademikern (via Arbetet)

    Chefers beskrivning av rekryteringsläget, använd tills en riktad ungdoms-/attitydstudie hämtats som primärkälla — markerad Beräknad i verktyget, inte Verifierad.

    Undersökning 2026. Ingen offentlig länk hittad denna session — kvarstår som öppen länkjakt.

    hänvisning utan länk

Lönegap i akademiska yrken

8 källor, varav 0 med länk · fullständig beräkningsgrund i det interna källregistret kallregister_tema2_v1.1.md

  • Lönestrukturstatistik

    Statistiska centralbyrån (SCB)

    Verktygets huvudkälla: medianlöner per yrkeskod, grundlön och månadslön, samt tidsserien 2014–2025.

    Tabell TAB4262 (2014–2022) och TAB5696 (2023–2025). Uttag 2026-08-22 och 2026-08-26. Samtliga sektorer, kön totalt, region Riket. Året 2018 är uteslutet ur tidsserien på grund av ett klassificeringsbrott i AID.

    hänvisning utan länk

  • Anställda inom regioner

    Statistiska centralbyrån (SCB)

    Antal anställda i regional sektor, som utgör nämnaren i kostnadsberäkningen.

    Tabell TAB4185, 2014–2025. Uttag 2026-08-26. Används därför att lönestrukturtabellernas sektorsdimension inte längre publicerar en regional rad.

    hänvisning utan länk

  • Anställda inom kommuner

    Statistiska centralbyrån (SCB)

    Korskontroll, samt antal anställda för två yrkeskoder som ligger under spärren på hundra anställda.

    Tabell TAB4190, 2025. De två talen är märkta beräknade, inte verifierade, just för att de ligger under spärren.

    hänvisning utan länk

  • Högskoleförordningen (1993:100), bilaga 2 — examensordningen

    Sveriges riksdag

    Utbildningens längd per examen. Kortast tre år (sjuksköterska, fysioterapeut, fritidspedagog, biomedicinsk analytiker), längst upp till sju år (speciallärare).

    Gällande lydelse. 60 högskolepoäng = ett år enligt 1 kap. 7 §. Kopplingen mellan examen och yrkeskod är beräknad av oss, inte hämtad.

    hänvisning utan länk

  • Jämställdhet på paus

    Saco

    Lönespridning och resonemanget om monopsoni. Figur 10.

    Rapport 2025, byggd på SCB och Medlingsinstitutet. Facklig källa — redovisas som omtvistad, inte som neutral.

    hänvisning utan länk

  • Utvärdering av riktade statsbidrags effekt på löner

    Grönqvist m.fl. (2025), refererad i Saco (2025)

    Belägg för att ett riktat statsbidrag faktiskt gav löneökning.

    Refererad i Saco 2025; primärstudien är inte separat hämtad.

    hänvisning utan länk

  • Industriavtalet 1997 och märket

    Medlingsinstitutet

    Lönebildningens ram. Beskrivs i lager 2.

    Se projektets egen mekanikbeskrivning, projektkunskap-mekanik.md § 3.

    hänvisning utan länk

  • Kommunallagen (2017:725)

    Sveriges riksdag

    Det kommunala självstyrets ram — vem som får besluta vad.

    Gällande lydelse. Se projektkunskap-mekanik.md § 4.

    hänvisning utan länk

Hyrpersonal kontra fast anställda

9 källor, varav 1 med länk · fullständig beräkningsgrund i det interna källregistret kallregister_tema5_v0.4.md och v0.5.md

  • Kostnader för hyrbemanning inom hälso- och sjukvården — jämförelser mellan helåret 2025 och 2024

    Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

    Rikstalet 4 789 miljoner kronor för 2025, andelen av personalkostnaden per region, och beloppen per region, verksamhet och yrkesgrupp.

    PDF, 17 sidor. Andelarna är lästa på sidorna 13–14, beloppen på 15–17. Den absoluta totalen per region finns inte som text i rapporten och är därför inte hämtad.

    Öppna källan

  • Frågor och svar — Upphandlingen

    Västra Götalandsregionen

    Prisformeln: 90:e percentilen av regionernas löner enligt SKR:s lönestatistik, plus sociala avgifter (46,15 %), plus 30 % som marginal och täckning av leverantörens overhead.

    Den officiella frågor-och-svar-loggen för upphandlingen RS 2022-03983. 129 sidor, 393 publika frågor. Formeln står ordagrant i svaren på fråga 23 (2022-12-07), fråga 206 (2022-12-23) och fråga 351 (2022-12-30). Samma svar anger att zon 1:s pris därefter höjdes i förhandling och att vissa specialistkompetenser skrevs upp separat — formeln beskriver alltså 2022 års konstruktion, inte dagens exakta pris per yrke och zon.

    hänvisning utan länk

  • Nationellt hyrbemanningsavtal, huvudavtal § 18.1

    Västra Götalandsregionen, öppna arkiv

    Avtalets ersättningsregel. Hänvisar vidare till ersättningsbilagan och innehåller ingen egen formel.

    RS 2022-03983. Hämtat ur VGR:s öppna arkiv i augusti 2026; sha256-summan finns i källregistret.

    hänvisning utan länk

  • Bilaga Ersättning läkare och sjuksköterskor, samt priskatalogerna

    Västra Götalandsregionen, öppna arkiv

    Samtliga sju timpriser och samtliga OB-nivåer i verktyget. Kontrollerade mot bilagan 2026-08-31 med exakt överensstämmelse i alla tre zoner.

    Ersättningsbilaga v1.3 2026. Artikel- och priskatalog sjuksköterska v1.7 2026, läkare v1.6 2026. Båda katalogerna hänvisar vidare till ersättningsbilagan.

    hänvisning utan länk

  • Bilaga Zonindelning

    Västra Götalandsregionen, öppna arkiv

    Vilken zon varje region tillhör. Fyra regioner ligger helt i zon 2; övriga sjutton spänner över flera zoner och får därför inget förvalt zonval.

    7 sidor, listar zon per kommun för samtliga 21 regioners kommuner. Hämtad 2026-08-31.

    hänvisning utan länk

  • Organisatorisk arbetsmiljö inom sjukvården

    Arbetsmiljöverket

    320 av 437 inspekterade vårdavdelningar och primärvårdsmottagningar — 73 procent — fick krav på åtgärder, oftast om ohälsosam arbetsbelastning.

    Diarienummer 2022/009327, publicerad 2025-11-20. Ersätter ett tidigare citat från 2019.

    hänvisning utan länk

  • Räkenskapssammandrag för regioner

    Statistiska centralbyrån (SCB)

    Overheadpålägget 7,16 % — lokal- och fastighetskostnader, energi och förbrukningsinventarier som andel av personalkostnaden.

    Tabell OE0107D, VerksKostnLT, riksnivå 2024–2025. Kvoten är korrekt uträknad ur primärdata, men att använda ett genomsnitt som marginalkostnad är omtvistat — därför är reglaget ställbart hela vägen ner till noll.

    hänvisning utan länk

  • Personalomkostnadspålägg (PO-pålägg) 2026

    Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

    44,87 procent, preliminärt för 2026.

    Delkomponenterna (31,42 + 0,20 + 13,30) summerar till 44,92 och inte till 44,87. Skillnaden är ingen avrundning: omställningsfondens premie redovisas brutto medan statens ersättning enligt lag (2022:850) redovisas separat, och bara nettoeffekten tas upp i det publicerade pålägget.

    hänvisning utan länk

  • Kravspecifikation Bilaga 1, version 4, § 3.15

    Västra Götalandsregionen

    Underlag för resonemanget om chefstid och arbetsmiljö i overheadens bevisruta.

    Bilagan har varken byggfasen eller den oberoende kontrollen haft tillgång till. Påståendet är alltså inte oberoende verifierat mot sin källa.

    hänvisning utan länk

Personliga assistenter och schablonbeloppet

12 källor, varav 10 med länk · fullständig beräkningsgrund i det interna källregistret kallregister_personlig-assistans_v0.2.md

  • Aktuella belopp — assistansersättning

    Försäkringskassan

    Schablonbeloppet 2026 (347,70 kr/tim) och det högsta förhöjda beloppet (389,42 kr/tim), som sätter taket för lönekostnaden i verktygets huvudberäkning.

    Sidan uppdateras löpande med gällande belopp. Hämtad 2026-09-16.

    Öppna källan

  • Hur många får assistansersättning?

    Försäkringskassan

    Antal mottagare av statlig assistansersättning och genomsnittligt antal timmar per vecka, uppdelat på period.

    Statistiksidan, senast uppdaterad 2026. Kompletterad med Assistanskolls sammanställning av samma statistik för aktuellare månadsvärden.

    Öppna källan

  • Budgetpropositionen för 2026, utgiftsområde 9

    Regeringen / Sveriges riksdag

    Anslag 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning, 27 432 553 tkr för 2026 — grunden för statens sida av räkningen.

    Prop. 2025/26:1, tabell 1.1, s. 4.

    Öppna källan

  • Lönestrukturstatistik

    Statistiska centralbyrån (SCB)

    Antal och löner för personliga assistenter (yrkeskod SSYK 5343), kommunal och privat sektor, 2014–2025 — verktygets källa för antal och lönegap.

    Tabellerna TAB4262 (2014–2017) och TAB5696 (från 2019). 2018 saknas i serien på grund av ett tabellbyte hos SCB. Uttag 2026-08-22.

    hänvisning utan länk

  • Kolada

    Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA)

    Kommunernas nettokostnad för personlig assistans (N28156), ersättningen till och från Försäkringskassan (N28020, N28010), antal berörda (N28805, N28811) och folkmängd (N01951) — grunden för kommunvisaren.

    API version 3, samtliga 290 kommuner, 2020–2025. Hämtat via projektets eget skript, kontrollerat mot 290 riktiga kommunkoder (läns- och gruppkoder uteslutna).

    Öppna källan

  • Räkenskapssammandraget 2025 — instruktioner, version 3

    Statistiska centralbyrån (SCB)

    Bekräftar ordagrant att kommunens ersättning till Försäkringskassan (konto 4538) ingår i den kostnad som ligger till grund för Koladas N28156 — avgörande för att kunna förklara vad kommunernas 13,4 miljarder kronor faktiskt består av.

    PDF, 102 sidor. Citerad på s. 16, 25 och 87. Nedladdad 2026-09-16.

    Öppna källan

  • Förordning (2008:776) om utjämning av kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade

    Sveriges riksdag

    Beräkningsgrunden för LSS-utjämningen som visas bredvid kommunens kostnad: genomsnittskostnad, personalkostnadsindex och att FK-ersättningen läggs till separat.

    Lydelse t.o.m. SFS 2025:1172, läst ordagrant (3–6 §§ och bilagan). Nedladdad 2026-09-16.

    Öppna källan

  • Lag (2008:342) om utjämning av kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade

    Sveriges riksdag

    Att utjämningen gäller alla LSS-insatser tillsammans, och att bidrag eller avgift räknas som avvikelse från rikets genomsnittliga standardkostnad.

    2–3 §§, senast ändrad 2010:1303.

    Öppna källan

  • PAN 25

    SKR och Sobona (arbetsgivare), Kommunal (fack)

    Kollektivavtalet för kommunalt anställda personliga assistenter: anställningsform, arbetstid, övertid och O-tillägg. Lägstanivån (143,26/149,55 kr/tim) gäller bara Sobona-anställda assistenter, inte kommunernas egna.

    PDF, 23 sidor. Bilaga 1 § 2 p. 6 och bilaga 2 §§ 1, 2, 6, 10–12, 15. Nedladdad från skr.se 2026-09-16.

    Öppna källan

  • Löneguide och statistik för personliga assistenter

    Assistanskoll

    Andel assistansberättigade per anordnartyp (kommun, privat företag, kooperativ, egen arbetsgivare) och en jämförelse mellan PAN och det kommunala avtalet HÖK/AB.

    Sekundärkälla som i sin tur hänvisar till Försäkringskassan och SKR. HÖK/AB-jämförelsen är inte kontrollerad mot HÖK 25 och AB 25 i original.

    Öppna källan

  • Assistans i ekonomisk kris — Assistansbarometern

    Vårdföretagarna (branschorganisation för privata assistansanordnare)

    Medianrörelsemarginal 2,5 %, en fjärdedel av företagen under 0,6 %. Verktygets enda aktuella siffra om assistansföretagens vinster.

    Publicerad 2026-07-09, baserad på en medlemsenkät. Avsändaren är part i frågan, och ingen oberoende sammanställning av branschens marginaler finns. Siffran är inte kontrollerad mot originalpublikationen i den här sessionen.

    Öppna källan

  • Analys av assistansföretagens lönsamhet (2024)

    Grant Thornton, på uppdrag av Vårdföretagarna

    En äldre marginalsiffra (~3 %) från samma avsändarkrets som ovan, refererad sedan v0.1.

    Rapporten är inte hämtad direkt av projektet, bara refererad i sekundärkällor.

    hänvisning utan länk

Gemensam grund: kommunernas och regionernas ekonomi

4 källor, varav 2 med länk · fullständig beräkningsgrund i det interna källregistret kallregister_kommunekonomi_v1.0.md

Finansieringssidan i flera verktyg räknar om en kostnad till skattehöjning i ören. De här källorna bär den räkningen.

  • Skattekraft, tabell SkatteKraft i OE0101 Kommunalskatterna

    Statistiska centralbyrån (SCB)

    Skatteunderlagets och skattekraftens enda källa. Skatteunderlaget för riket, utjämningsår 2026: 2 868 946 011 300 kronor, vilket ger ett öre = 286 894 601 kronor per år.

    1995–2026, riket plus 21 län plus 290 kommuner. Utjämningsåret 2026 bygger på inkomstår 2024 — talet åldras och ska räknas om vid nästa uppdatering.

    Öppna källan

  • Kommunalekonomisk utjämning, tabell KomEkUtj i OE0115A

    Statistiska centralbyrån (SCB)

    Utjämningsdatans enda källa. Ger sammanhanget i lager 2 om varför skillnader mellan kommuner delvis redan är utjämnade.

    2005–2026, 21 regioner plus 290 kommuner.

    Öppna källan

  • Lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning

    Sveriges riksdag, regeringens rättsdatabas

    Att utjämningen jämnar nivån men inte marginalen: en kommun som höjer skatten med ett öre behåller hela intäkten på sitt eget skatteunderlag.

    7 § andra och tredje stycket, med 3 § och 5–6 §§, lydelse enligt lag (2019:916). Citerad ordagrant i källregistret och i verktyget.

    hänvisning utan länk

  • Kolada

    Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA)

    Används enbart för stickprovskontroll mot SCB:s tal, aldrig som egen källa till ett publicerat värde.

    API version 3.

    hänvisning utan länk

Gemensam grund: statens budget

9 källor, varav 9 med länk · fullständig beräkningsgrund i det interna källregistret kallregister_statsbudget_v1.3.md och kallregister_filer.csv

Statsbudgeten används när ett verktyg jämför en kostnad med statliga anslag eller statsbidrag. Det här är det bäst dokumenterade underlaget i projektet — samtliga filer har hämtningsdatum och kontrollsumma.

  • Årsutfall för statens budget — öppna data

    Statskontoret (tidigare Ekonomistyrningsverket)

    Utgifter per anslag 1997–2025 och inkomster per inkomsttitel 2006–2025. Bland annat utgiftsområde 25, 173 190 miljoner kronor i utfall 2025.

    Indexsidan för öppna data. Den definitiva inkomstfilen är inte länkad på sidan utan hämtas genom att sätta status=Definitiv på nedladdningsendpointen.

    Öppna källan

  • Om öppna data för årsutfall — metodikbeskrivning

    Statskontoret

    Definitionerna bakom måtten, bland annat vad kolumnen Statens budget innehåller.

    Kolumnen visar riksdagens beslutade ursprungsbudget, inte regeringens förslag. Avgjort genom budgetåren 2015 och 2019, där riksdagen antog en annan budget än regeringen.

    Öppna källan

  • Statens budget 2015 — rambeslutet, finansutskottets betänkande

    Sveriges riksdag

    Beviset för att utfallsdatan följer riksdagens beslut: 873 857,2 miljoner kronor mot regeringens föreslagna 890 900,4.

    Betänkande 2014/15:FiU1.

    Öppna källan

  • Statens budget 2019 — rambeslutet, finansutskottets betänkande

    Sveriges riksdag

    Samma prövning för det andra moderna fallet: 1 030 211,9 mot 1 026 634,2 miljoner kronor.

    Betänkande 2018/19:FiU1.

    Öppna källan

  • Statens budget som excel

    Regeringskansliet, Finansdepartementet

    Regeringens egna specifikationer av budgetens utgifter och inkomster, per år.

    Indexsida med samtliga år. Måttet för regeringens förslag är ännu inte byggt ur dessa filer.

    Öppna källan

  • BNP från användningssidan, försörjningsbalans

    Statistiska centralbyrån (SCB)

    BNP-deflatorn, som används när en utgiftsserie visas i fasta priser.

    PxWeb-tabell NR0103T01BNAr, 1997–2024. Året 2025 saknas hos SCB; för det året används KPIF i stället.

    Öppna källan

  • Konsumentprisindex med fast ränta (KPIF), 2020 = 100

    Statistiska centralbyrån (SCB)

    Alternativ deflator, och den som används för 2025.

    PxWeb-tabell KPIF2020, månadsdata 1997–2025, omräknad till årsmedeltal.

    Öppna källan

  • Statens styrning med statsbidrag till kommuner och regioner 2024

    Statskontoret

    Förteckningen över samtliga riktade statsbidrag på anslagsnivå, tabell B7.

    Rapport 2024, avser bidrag utbetalda 2023.

    Öppna källan

  • Riktade statsbidrag för socioekonomiskt utsatta områden

    Riksrevisionen

    Granskning av riktade statsbidrags träffsäkerhet.

    Granskningsrapport RiR 2020:14.

    Öppna källan

Det här saknas ännu

Uppgifter som verktygen inte har, och som därför inte visas som tal någonstans.

  • Fördelningen av arbetade timmar över OB-kategorierna

    Hyrpersonal. OB-snittet 121,67 kronor per timme är ett medelvärde av avtalets sex distinkta nivåer, inte viktat efter hur många timmar som faktiskt faller i varje kategori. Ett snitt över avtalets sju rader hade gett 118,0 kronor, omkring tre procent lägre.

  • Kravspecifikation Bilaga 1 v4, § 3.15

    Hyrpersonal. Bilagan är inte hämtad, och påståendet om chefstid och arbetsmiljö är därför inte oberoende verifierat.

  • Reseschablon för inhyrd personal

    Hyrpersonal. Inte byggd i modellen alls.

  • Hur nära dagens katalogpriser ligger 2022 års formel

    Hyrpersonal. Eftersom priset höjdes i förhandling efter att formeln tillämpades går det inte att säga hur väl den beskriver dagens pris per yrke och zon. Därför visas ingen uppdelning av priset i verktyget, bara en beskrivning i ord.

  • Absolut total hyrkostnad per region

    Hyrpersonal. Finns i SKR:s rapport som diagram men inte som text, och är därför inte utläst.

  • Fördelningen mellan PAN och HÖK/AB bland kommunens egna assistenter

    Personliga assistenter. SKR publicerar ingen uppdelning av kommunalt anställda assistenter på avtal, och ingen annan öppen källa har hittats.

  • Timmarna för LSS 9 § 2 ur Socialstyrelsens statistikbilaga

    Personliga assistenter. Excel-bilagan till rapport 2026-4-10180 är inte öppnad; talet 63,9 timmar per vecka är bara sekundärverifierat via Assistanskoll.

  • Kolada N28016 (nettokostnad LSS och SFB totalt)

    Personliga assistenter. Använt en gång för en oberoende avstämning av LSS-utjämningen, men inte sparat i projektets eget dataset — måste hämtas live igen för att räknas om.

  • Länkar till merparten av källorna

    Samtliga verktyg. Källorna är identifierade med tabellkod, artikelnummer eller lagrum, men en klickbar adress saknas för de flesta av dem. Se noten överst på sidan.

  • Enhetligt markörbeteende vid källhänvisning

    Samtliga verktyg. I undersköterskor och hyrpersonal länkar en markör i dag bort till den här sidan och nollställer besökarens val (ingen state bevaras). I lönegap fäller samma markör i stället ut källan direkt på skärmen. Beslutat standard (2026-09-14): inline-utfällning i alla tre, som lönegap redan gör — inte byggt i undersköterskor och hyrpersonal än.

Fel och rättelser

Hittar du en källa som inte säger vad vi påstår att den säger, eller en siffra som inte går att återfinna — hör av dig. Det rättas öppet.