Ett räkneverktyg — du drar i spakarna
Lönen för 74 000 personliga assistenter avgörs av en enda siffra i statsbudgeten.
Siffran heter schablonbeloppet: 347,70 kr per assistanstimme år 2026. Den ska täcka allt — lön, OB, semester, försäkringar, utbildning, administration. Regeringen bestämmer hur mycket den höjs varje år, och i år blev det 1,5 %, medan lönerna på arbetsmarknaden steg med över 3. Det här verktyget låter dig själv räkna på vad bättre villkor skulle kosta — och exakt var beslutet om pengarna ligger.
Beviset
Personlig assistans finansieras per timme. Försäkringskassan betalar ett fast belopp för varje beviljad timme till den som anordnar assistansen — ett företag, ett kooperativ, kommunen eller brukaren själv. Beloppet är lika för alla oavsett anordnare och ska räcka till hela verksamheten. Det finns inga regler för hur stor andel som måste gå till assistentens lön.
Fram till 2016 föreslog Försäkringskassan uppräkningen, med en öppen beräkning utifrån vårdbiträdeslön. Sedan dess sätter regeringen beloppet i budgetpropositionen, utan att redovisa beräkningsgrunden. I vårbudgeten 2026 aviserades att Försäkringskassan ska få tillbaka uppdraget att föreslå belopp — men i augusti 2026 har inget formellt uppdrag getts.
Motståndarens invändning
"Assistansen kostar redan 31 miljarder om året och har varit utsatt för omfattande fusk — kontrollen måste komma först." Det är ett sakligt argument, och det förklarar delvis varför regeringen hållit igen. Men det ändrar inte mekaniken: så länge uppräkningen är lägre än löneutvecklingen är det assistenternas löner som i praktiken bär besparingen. Skärm 3 visar exakt hur.
Verkligheten
Grundlönen är 26 700 kr i månaden — om du jobbar privat.
Så ser medellönen ut för en privatanställd personlig assistent, uppräknat till heltid, före OB. Kommunalt anställda tjänar 28 600 kr — och det är en skillnad som inte fanns för åtta år sedan. Per timme är det 158 kr, mot 193 kr för arbetare i privat sektor i stort. Knappt nio av tio assistansberättigade har en anordnare utanför kommunen. Det är alltså schablonen, inte kommunbudgeten, som sätter de flesta assistenters lön.
Genomsnittlig grundtimlön, arbetare i privat sektor
Personliga assistenter ligger i botten av privat sektor tillsammans med vårdbiträden och städare. Skillnaden mot snittet för alla arbetare är 34 kr i timmen — drygt 5 600 kr i månaden på heltid.
Varför det är relevant för schablonen
De yrken som ligger över har arbetsgivare som konkurrerar om arbetskraft på en marknad. Assistentens arbetsgivare har en intäkt per timme som staten fastställt. Hur hög lön den kan betala är i praktiken en funktion av schablonen minus övriga kostnader.
Samma yrke, två olika penningkranar
Kommunalt anställda assistenter får sin lön ur kommunens budget. De har något av kommunernas två avtal, HÖK/AB eller PAN, se nedan. Privatanställda får sin lön ur schablonen. Fram till 2017 tjänade de privatanställda mer. Sedan 2018 — när uppräkningen låstes vid 1,5 % — har kommunen dragit ifrån, år för år:
Ärlighetsmarkör — detta är ett samband, inte ett bevis
Kommunernas egen lönepolitik, olika kollektivavtal och olika arbetstidsmått (38,25 mot 40 timmar) påverkar också. Att skillnaden uppstod exakt när uppräkningen låstes är starkt cirkumstantiellt, men ingen studie har isolerat schablonens effekt. Därför omtvistad och inte verifierad.
Även inom kommunen finns två avtal
En kommunalt anställd assistent kan ha samma villkor som annan kommunal personal (HÖK och Allmänna bestämmelser, AB). Assistenten kan också vara anställd på PAN, ett särskilt avtal för assistenter som anställs för en viss brukare. Avtalen skiljer sig mest i anställningstrygghet och arbetstid.
| HÖK/AB | PAN 25 | |
|---|---|---|
| Arbetsgivare | Kommun eller region | Kommun, region, kommunalförbund eller medlem i Sobona |
| Anställningsform | I regel tillsvidare. Assistenten kan arbeta hos flera brukare. | Tidsbegränsad för visst arbete. Anställningen upphör när vårduppdraget upphör, med en månads uppsägningstid. |
| Veckoarbetstid | Cirka 37–40 timmar beroende på verksamhet | I genomsnitt 40 timmar |
| Övertid och mertid | Övertid 180 % eller 240 % av lönen beroende på när arbetet görs | Övertid 200 % av timlönen efter i genomsnitt 40 timmar i veckan. Avtalet har ingen bestämmelse om mertidsersättning. |
| Lön och lägstanivå | Lägstanivå 23 638 kr i månaden på heltid | Timlön enligt överenskommelse med den anställde. Avtalet anger ingen lägstanivå för kommunens egna assistenter. Lägstanivån 143,26 kr i timmen gäller bara assistenter hos medlemmar i Sobona. |
| Källa | Verifierad sekundärt | Verifierad |
Hur många har vilket avtal? Det vet ingen utanför kommunerna. SKR publicerar ingen uppdelning av kommunala assistenter på avtal, och det finns ingen annan öppen källa.
Verktyget räknar inte på skillnaden mellan avtalen. Valet av avtal ändrar inte hur mycket pengar en löneökning kostar, bara vem som bär villkoren.
Tre olika tal
1. Grundlön 26 700 / 28 600 kr — beskriver villkoret. OB räknas bort, för det är ersättning för kvällar, nätter och helger, inte för yrket.
2. Lön inkl. OB 31 400 / 33 800 kr — OB är ovanligt stort i assistans, eftersom en stor del av timmarna ligger på natt och helg. Det är detta tal arbetsgivarens kostnad räknas på.
3. Faktisk inkomst — kommunalt anställda arbetar i snitt 73 % av heltid. För privat sektor publicerar SCB inget mått alls. Det som landar på kontot är för många lägre än grundlönen.
Orsaken
Ramen sätts inte i kommunhuset. Den sätts i Rosenbad.
För de flesta välfärdsyrken är kommunen arbetsgivare och väljarna betalar via kommunalskatten. Personlig assistans är annorlunda: staten betalar per timme, och regeringen bestämmer timpriset. Sedan 2018 har uppräkningen varit 1,5 % sex år av nio, medan lönerna i ekonomin stigit med 2–4 % om året. Ingen har beslutat att spara på assistenterna. Men det är vad som händer när taket höjs långsammare än golvet.
Uppräkning av schablonen mot löneutveckling för privatanställda assistenter
Här är det mest talande: assistentlönerna har inte stigit snabbare än schablonen. De har följt den. Lönens andel av schablonen har legat stabilt på 82–85 % i över 20 år.
Motståndarens bästa siffra — och varför den ligger här, inte gömd
"Schablonen har följt assistentlönerna hela tiden. Ingen urholkning syns." Det stämmer — och det är precis poängen. Schablonen har inte urholkat lönerna i förhållande till sig själv. Den har satt ett tak som hela yrkesgruppens löner fått växa under, medan resten av arbetsmarknaden växte snabbare. 2025 fick privatanställda assistenter +1,3 % i timlön. Märket var 3,4 %.
Två system som ofta blandas ihop
Statlig assistansersättning (SFB 51 kap.)
För den som behöver hjälp med grundläggande behov mer än 20 timmar i veckan. 13 666 personer, i snitt 139 timmar/vecka. Försäkringskassan betalar — men kommunen ersätter staten för de första 20 timmarna. Kostnad 2025: 31,1 mdr, varav staten 26,4 och kommunerna 4,7.
Kommunalt beslutad assistans (LSS 9 § 2)
För den som behöver mindre än 20 timmar grundläggande behov. 4 313 personer, i snitt 64 timmar/vecka. Kommunen beslutar och betalar helt, ur sin egen budget. De flesta kommuner följer statens schablon frivilligt, men måste inte.
Kommunernas "4,7 miljarder" är alltså medfinansiering av det statliga systemet. Men det är inte allt kommunerna betalar för personlig assistans.
Kommunernas nettokostnad för personlig assistans var ≈ 13,4 miljarder kronor år 2025. Nettokostnad betyder kostnaden efter att intäkterna, bland annat ersättningen från Försäkringskassan, har dragits av. I de 13,4 miljarderna ingår:
Resten är andra kostnader kopplade till den statliga assistansen, till exempel när kommunen själv är anordnare och ersättningen inte räcker, sjuklön och tillfälliga utökningar av timmarna. Delposterna ska inte läggas till de 13,4 miljarderna, eftersom de redan ingår i talet.
En omtvistad siffra
Arbetsgivarorganisationen Fremia lät SKR:s förra chefsekonom Annika Wallenskog räkna på vad schablonen skulle ha varit om den följt omsorgsprisindex sedan 2014. Svar: 40–46 kr högre. Hon föreslog en höjning på 35–45 kr och därefter indexering mot arbetskraftskostnad.
Rapporten är beställd av en part. Räknesättet är öppet redovisat. Verktyget använder inte 40 kr som fast tal — du sätter själv nivån på skärm 4.
En siffra från en part
En vanlig invändning mot att höja schablonen är att anordnarna redan får tillräckligt, men tar ut för mycket i vinst. Den enda aktuella siffran om assistansföretagens marginaler kommer från branschen själv.
Siffran kommer från en organisation som är part i frågan, och den bygger på en enkät till medlemsföretagen. Det finns ingen oberoende sammanställning av assistansföretagens marginaler. Verktyget har därför ingen vinstspak.
Motor A, kostnadssidan
Vad vill du förbättra?
Nu räknar du. Allt mäts per assistanstimme, eftersom det är så assistansen finansieras — och sedan i kronor per år för hela systemet. Det särskilda med det här temat: varje krona du lägger på lönen översätts direkt till hur mycket schablonen måste höjas.
Ett påslag ovanpå avtalet, per arbetad timme. Referenspunkterna visar vad olika nivåer motsvarar.
Höj ersättningen för kväll, natt, helg och jour. Assistans har ovanligt hög OB-andel — ungefär var sjätte lönekrona.
Ditt val kostar ungefär
= 0 kr per invånare och månad
Utbetalda timmar statlig assistans ≈ 90,7 miljoner/år (31,1 mdr ÷ 342,60 kr, 2025) · kommunalt beslutad ≈ 14,3 miljoner · befolkning 10,6 milj .
Dina val — sammanfattning
Inga satsningar valda ännu. Dra i reglagen ovan.
Timmen är valutan
I äldreomsorgen räknar man i årsarbetskrafter. I assistansen finns inget säkert tal för hur många heltider 74 000 anställda motsvarar — många är timanställda eller anhöriga på deltid. Men varje beviljad assistanstimme motsvarar (nästan exakt) en arbetad assistenttimme. Därför räknar verktyget kostnad per timme × antal timmar. Det är samma logik som schablonen själv.
Spärren: grundlön och OB är två oberoende poster som adderas. OB-spaken räknas på dagens OB-nivå, inte på den höjda grundlönen — annars skulle lönepåslaget räknas två gånger. Kommunens medfinansiering av de första 20 timmarna ingår i de 90,7 miljonerna och räknas inte en gång till under "kommunal assistans". Båda sakerna är verifierade i en separat räkning utanför gränssnittet.
Motor B, finansieringssidan
Varifrån tas pengarna?
Här skiljer sig assistansen från nästan all annan välfärd. Pengarna kommer inte ur kommunalskatten — de kommer ur statsbudgeten, och en höjd schablon är en utgift som måste rymmas där. Det finns inget rätt svar. Det finns en mix, och varje mix har ett pris någon annanstans.
Hälsovård, sjukvård och social omsorg — samma utgiftsområde som assistansen. Pengar som redan finns, men går till annat.
Växling mellan politikområden på nationell nivå: försvar, rättsväsende, infrastruktur, skattesänkningar.
Gäller bara LSS 9 § 2 (≈ 14 miljoner timmar). Kommunen bestämmer själv sitt timpris, så den här delen kan inte finansieras av staten utan beslutas i 290 kommuner.
Kräver talet "1 procentenhet höjd statlig inkomstskatt = ? mdr" ur Finansdepartementets beräkningskonventioner. Utan det visas ingen siffra. Blockerande
Hur ska schablonen räknas upp i framtiden? Det påverkar inte din summa nu, men avgör om gapet öppnas igen nästa år.
Din mix ger ungefär
= 0 kr per invånare och månad
Statliga spakar täcker den statliga assistansen. Kommunspaken täcker bara kommunalt beslutad assistans.
Din finansiering — sammanfattning
Ingen finansiering vald ännu. Dra i reglagen ovan.
Kommunen är med på två sätt — men bestämmer bara över ett
När staten höjer schablonen höjs automatiskt kommunernas ersättning till staten för de första 20 timmarna (ca 15 % av systemet). Det är inte ett kommunalt val utan en följd av statens beslut — och ingår redan i "statlig" kostnad på skärm 4. Det kommunen faktiskt bestämmer över är timpriset för den assistans kommunen själv beviljar. Därför finns bara en kommunspak, och den är liten.
Motståndarens invändning
"Staten ska förstatliga hela huvudmannaskapet — då försvinner den kommunala delen." Det stämmer att regeringen har det målet. Tills det är genomfört är uppdelningen den som gäller, och ett förstatligande flyttar kostnaden till statsbudgeten — den försvinner inte.
Helheten
Här ligger det politiska valet.
Till vänster: vad du ville förbättra. Till höger: hur du valde att betala. Verktyget fäller ingen dom — men gapet är på riktigt, och det stängs inte av att ingen bestämmer sig.
Problemet
Privatanställda assistenter tjänar 158 kr/tim mot 193 för privat sektor i stort, och har sedan 2018 halkat efter sina kommunala kollegor.
Orsaken
För de flesta assistenter ryms lönen inom en statlig timschablon som räknats upp långsammare än lönerna i ekonomin. Lönerna har följt schablonen — inte marknaden.
Valet
Varje krona på lönen är en krona på schablonen, och schablonen är en rad i statsbudgeten. Vad den raden ska vara värd är ett beslut.
Vad du vill förbättra
Hur du vill betala
Ingen rekommendation — bara konsekvensen
Täcker finansieringen inte kostnaden betyder det inte att förbättringen är fel. Det betyder att någon måste välja: flytta pengar inom statsbudgeten, höja en intäkt, eller avstå. Det valet är politik — och det är ditt att ta ställning till, inte verktygets att göra åt dig.
Skattespaken är låst tills jämförelsetalet hämtats — finansieringssidan visar ännu inte hela sitt spann. Blockerande
Din kommun
Vad betalar din kommun för personlig assistans?
Räknemotorerna på skärm 4 och 5 räknar på hela landet. Här ser du hur det ser ut i en kommun: vad kommunen betalar, hur många som har assistans och vad utjämningen mellan kommunerna gör. Utjämningen visas alltid bredvid kostnaden, eftersom en stor del av skillnaderna mellan kommuner jämnas ut.
Utjämningen tar hand om antalet, inte hela kostnadsnivån
Kommunerna jämnar ut kostnaderna för LSS sinsemellan. För varje kommun räknas en standardkostnad fram: vad kommunens insatser skulle kosta till rikets genomsnittspris. Kommuner över rikssnittet får bidrag och kommuner under betalar avgift. Summan av alla bidrag är lika stor som summan av alla avgifter.
| Kostnadsdel | Jämnas den ut? |
|---|---|
| Ersättningen till Försäkringskassan för de första 20 timmarna | Ja. Kommunens faktiska belopp ingår i standardkostnaden. |
| Hur många i kommunen som har personlig assistans | Ja, räknat till rikets genomsnittskostnad per person. |
| Hur dyr assistansen är per person i just den kommunen | Delvis. 70 % av skillnaden i personalkostnader räknas in via ett personalkostnadsindex. Resten bär kommunen själv. |
Därför är kostnaden per invånare inget betyg
En hög kostnad per invånare kan bero på att många i kommunen har rätt till assistans, och den delen kompenseras till stor del av utjämningen. Hur dyrt kommunen bedriver verksamheten jämnas bara delvis ut, och den delen går inte att skilja ut i öppen statistik.
Två tal som inte ska läggas ihop
Kommunens nettokostnad för personlig assistans bygger på räkenskapssammandraget, som varje kommun lämnar till SCB. Enligt SCB:s instruktion ska kostnaden för ersättningen till Försäkringskassan ingå i bruttokostnaden för personlig assistans (rad 5133). Ersättningen till Försäkringskassan är alltså en del av nettokostnaden, inte en kostnad utöver den.
Det går också att stämma av i siffrorna. Kommunernas nettokostnad för alla LSS-insatser var 71,26 miljarder kronor år 2024. Utan ersättningen till Försäkringskassan, 4,60 miljarder, blir det 66,66 miljarder. SCB:s summa för standardkostnaden för LSS-insatserna i utjämningen 2026, som bygger på 2024 års kostnader, är 66,64 miljarder.
Förordningens formel, med öppna antaganden
SCB redovisar bara utjämningen för alla LSS-insatser tillsammans. Verktyget räknar själv fram den del som hör till personlig assistans, med formeln i bilagan till förordning (2008:776):
1. Rikets genomsnittskostnad per person: kommunernas nettokostnad för personlig assistans utan ersättningen till Försäkringskassan, delat med antalet med kommunal assistans plus hälften av antalet med statlig assistans. För 2024 blir det ≈ 798 000 kr per person.
2. Kommunens del av standardkostnaden: kommunens antal med kommunal assistans plus hälften av antalet med statlig assistans, gånger genomsnittskostnaden, plus kommunens faktiska ersättning till Försäkringskassan.
3. Samma justering som SCB har gjort för kommunen, för personalkostnader och prisnivå. Den räknas ur SCB:s egna tal för kommunen.
4. Kommunens tal per invånare minus rikets, gånger folkmängden. Plus ökar bidraget eller minskar avgiften, minus gör tvärtom.
Tre skäl till att talet är en skattning
Verktyget använder Koladas antal personer, medan SCB använder antal beslut den 1 oktober. För statlig assistans avser Koladas tal december. Den som har både personlig assistans och bostad med särskild service räknas i utjämningen bara för bostaden, och det går inte att justera för med öppna data. Genomsnittskostnaden är räknad av verktyget och inte hämtad från SCB.
I 66 kommuner är antalet med kommunal assistans eller statlig assistans sekretessbelagt för 2024. Där visas ingen skattning.